Hur tillit uppstår

Padmasambhava av Aloka, på Padmaloka.

Råd från Padmasambhava

Än en gång talade mästaren Padma: Tsogyal, för att befria dig från den samsariska tillvaron måste du ha tillit till befrielsens väg. Detta betyder att tillit uppkommer genom villkor och omständigheter. Tillit uppstår när villkor och omständigheter samverkar och du tar förgänglighet till hjärtat. Tillit uppstår när du minns orsaker och följder.

Tillit uppstår när du läser de djupa sutrorna och tantrorna. Tillit uppstår när du umgås med trogna vänner. Tillit uppstår när du följer en mästare och andlig lärare. Tillit uppstår när du befinner dig i smärtsamma svårigheter.

Tillit uppstår när du ger offergåvor till en särskild helig plats. Tillit uppstår när du kommer i kontakt med outgrundligt beteende. Tillit uppstår när du får höra om förebilder i din tradition och om deras liv. Tillit uppstår när du lyssnar till vajrasånger om insikt (och framgång).

Tillit uppstår när du får se hur en annan människa lider. Tillit uppstår när du kontemplerar bristerna i den samsariska tillvaron. Tillit uppstår när du läser om den ädla läran och följer ditt intresse. Tillit uppstår när du lägger märke till egenskaperna hos andligt mogna personer. Tillit uppstår när du tar emot välsignelse från din lärare. Tillit uppstår när du samlar särskilda förtjänster.

Det är mitt råd till dig att aldrig skiljas från villkoren som får tillit att uppstå.

Än en gång talade mästaren Padma: Tsogyal, om du har tillit i ditt hjärta måste du få den att bestå. Om du inte har den, måste du få den att uppstå!

 

Advice from the Lotus-Born, s. 136–137

Närvarande

img_3249

Tack till Pia som bad mig titta på en översättning av dikten Mindful av Mary Oliver. Själv hade jag inte fastnat för den men är nu glad att ha putsat översättningen, och tolkat på svenska. Det blir alltid någon grad av tolkning.

Närvarande

Mary Oliver

Varje dag
ser eller hör jag något
som nästan
tar andan ur mig,
av ren förtjusning;
som gör att jag känner mig
som en nål
i en lysande höstack.

Det var det här jag föddes till:
att se, att lyssna,
att förlora mig
i denna mjuka värld –
att om och om igen träna mig
i konsten att glädjas
och att uppskatta.

Jag talar inte om det exceptionella,
det skrämmande eller förfärande,
eller det överdådiga,
utan om det ordinära, det enkla,
i de mest vardagliga företeelserna.

Du som är så lärd –
säger jag till mig själv –
hur kan du inte växa
med undervisning som denna:
det otämjbara ljuset i världen,
havets strålande reflektioner,
bönerna och viskningarna
som kommer ur gräset?

 

Morgonpuja

Supermånen i november 2016, bild Örebro Astronomi.

Den här Morgonpujan har vi haft på ett flertal retreater, fast på engelska. Så nu var dags att översätta den, tänkte jag, och gjorde så häromdan. 


Morgonpuja
av Vessantara

De 4 påminnelserna

Det mänskliga livet är värdefullt,
en möjlighet att vakna upp.
Men den här kroppen är obeständig;
redo eller ej, en dag kommer jag att dö.

Så det här livet ska jag tänka mig
som det lilla stänket från en regndropp,
en vacker liten sak som försvinner
i samma stund som den uppstår.

Den karma jag skapar
formar riktningen i mitt liv.
Men hur jag än handlar
finns det alltid svårigheter i livet;
ingen kan kontrollera det.
Endast Dharma kan, för alltid,
befria mig och andra från lidandet.

Därför ska jag minnas
mitt hjärtas längtan efter frihet,
och föresätta mig att använda
varje dag och natt
för att uppnå den.


De 4 brahma viharorna eller ”de omätbara”

Må alla varelser uppleva lycka 
och skapa villkoren för lycka.
Må alla bli fria från lidande
och de villkor som orsakar det.
Må de inte skiljas från den stora lyckan,
fri från lidande.
Må de dväljas i det stora jämnmodet
fritt från begär, aversion och villfarelse.


[alternativ version på Brahma vihara-verserna:
Må alla varelser bli lyckliga
och vara förenade med lyckans villkor.
Må alla varelser bli fria från lidande
och de villkor som orsakar det.
Må alla varelser uppleva den sorgfria glädjen
och vara förenade med glädjens villkor.
Må jag finna det stora jämnmodet
fritt från begär, aversion och villfarelse.
(och sedan möta både glädje och smärta lika,
med insikt i tillvarons natur.)]

En liten not på de alterativa brahma vihara-verserna. Jag har haft lite svårt att relatera till deras väldigt exalterade ordalag och skrev en egen version för tiotalet år sedan: Brahma vihara-verser. Som jag tycker mer fångar själv praktiken, vad man faktiskt gör eller försöker göra…

(översättning Viryabodhi.)


Dharma i en svår tid

img_0034

DHARMA I EN SVÅR TID

JACK KORNFIELD

Vilken åsikt du än har
ta dig tid att stilla sinnet och ta hand om hjärtat.
Gå sen ut och titta på himlen.

Kom ihåg rymden, det finns en tid för alla ting –
vinst och förlust, beröm och klander, expansion och kontraktion.
Lär dig av träden.
Öva dig i jämnmod och stabilitet.

Kom ihåg den tidlösa Dharman mitt ibland allt.
Tänk på det bästa inom människan.
Låt dig bli en fyrbåk med din integritet, dina tankar, ord och handlingar.
Att ha integritet i ens tal och handlande, ens goda egenskaper
och icke-skadande beteende ger välsignelser.

Kom ihåg de fyra ädla sanningarna, oavsett vilken politik som råder: begär, hat och okunnighet skapar lidande. Släpp taget om dem.
Kärlek, generositet och visdom leder till lidandets upphörande. Värna om dem.

Kom ihåg Buddhas råd:
”Hat stillas aldrig av hat, det stillas endast av kärlek (icke-hat).
Detta är en gammal och evig lag.”

Människan har friheten att från hjärtat välja kärlek, värdighet och respekt.
I varje situation håll fast vid respekten och odla medkänsla för alla.

Låt dig bli en fyrbåk av Dharma.
Mitt i all förändring, stråla ut ditt mod och din tillit.

Det här är din värld. Plantera goda frön
och vattna dem var du än befinner dig.

Då växer välsignelser för dig själv och för alla.

(publicerad i After the Election: Buddhist Wisdom for Hope & Healing – A special publication from Lion’s Roar magazine – översättning Viryabodhi, november 2016.)

Kärlek efter kärlek

img_0654

Kärlek efter kärlek

Det kommer en tid
när du med glädje anländer till
din egen port och
hälsar din ankomst,
när du ser dig i spegeln
och båda ler åt den andres hälsning,

och ni säger, sätt dig här. Ät.
Du kommer än en gång att älska främlingen som var du.
Häll upp vin. Skär upp bröd. Ge ditt hjärta tillbaka
till sig själv, till främlingen som älskat dig

genom hela livet, som du förbisåg
för en annan, som känner dig innan och utan.
Tag ned kärlekens bokstäver från bokhyllan,

fotografierna, de desperata anteckningarna,
skala bort din egen bild från spegeln.
Sätt dig. Låt ditt liv vara en fest.

Derek Walcott

(Översättning Viryabodhi.)

Om dharmapraktik från Milarepa

Om dharmapraktik från Milarepa

(funna när jag letade efter ett citat om glädje.)

”Du ska förhålla dig lugn
och vara medveten och samlad.
Om du möter obekväma omständigheter,
som stör ditt sinne,
håll då noga uppsikt över dig själv,
var vaken och påminn dig:
”Hotet från ilska är på väg.”
När du får tillgång till frestande välgång,
håll då noga uppsikt över dig själv,
var vaken och påminn dig:
”Hotet från begär är nu på väg.”
Om du får ta emot sårande, kränkande ord,
håll då noga uppsikt över dig själv,
var vaken och påminn dig:
”Sårande ord är bara örats illusioner.”
När du umgås med dina vänner,
var då vaksam och påminn dig:
”Låt inte avundsjuka uppstå i mitt hjärta.”
När du blir överhopad av tjänster och gåvor,
var då vaksam och påminn dig:
”Låt mig vara uppmärksam så att inte stolthet spirar i mitt hjärta.”


Vid alla tidpunkter och på alla vis, var uppmärksam på dig själv.
Försök alltid att övervinna oskickliga tankar inom dig!
Vad du än stöter på i dina dagliga göromål,
ska du begrunda deras tomma, illusoriska natur.
Även om det funnits hundratalet helgon och lärda samlade här,
skulle ingen av dem kunnat säga något mer.
Må ni alla vara lyckliga och framgångsrika!
Med glädje i hjärtat, må ni alla
ägna er åt att praktisera Dharma!”


[p 92-3, The Hundred Thousand Songs of Milarepa. Översättning, Viryabodhi, 2016.]

Om dharmapraktik från Milarepa

Om dharmapraktik från Milarepa

(funna när jag letade efter ett citat om glädje.)

”Du ska förhålla dig lugn
och vara medveten och samlad.
Om du möter obekväma omständigheter,
som stör ditt sinne,
håll då noga uppsikt över dig själv,
var vaken och påminn dig:
”Hotet från ilska är på väg.”
När du får tillgång till frestande välgång,
håll då noga uppsikt över dig själv,
var vaken och påminn dig:
”Hotet från begär är nu på väg.”
Om du får ta emot sårande, kränkande ord,
håll då noga uppsikt över dig själv,
var vaken och påminn dig:
”Sårande ord är bara örats illusioner.”
När du umgås med dina vänner,
var då vaksam och påminn dig:
”Låt inte avundsjuka uppstå i mitt hjärta.”
När du blir överhopad av tjänster och gåvor,
var då vaksam och påminn dig:
”Låt mig vara uppmärksam så att inte stolthet spirar i mitt hjärta.”

Vid alla tidpunkter och på alla vis, var uppmärksam på dig själv.
Försök alltid att övervinna oskickliga tankar inom dig!
Vad du än stöter på i dina dagliga göromål,
ska du begrunda deras tomma, illusoriska natur.
Även om det funnits hundratalet helgon och lärda samlade här,
skulle ingen av dem kunnat säga något mer.
Må ni alla vara lyckliga och framgångsrika!
Med glädje i hjärtat, må ni alla
ägna er åt att praktisera Dharma!”

[p 92-3, The Hundred Thousand Songs of Milarepa. Översättning, Viryabodhi, 2016.]

Två dikter av Rilke

Att leva frågorna

”Jag vill be dig, så långt jag nu kan, att ha tålamod med allt som är oklart i ditt hjärta och försök att älska själva frågorna som slutna rum och som böcker skrivna på ett främmande språk. Sök inte efter svaren, som inte kan ges till dig, eftersom du inte skulle kunna leva dem. Och det viktiga är: att leva allt. Att leva frågorna nu. Kanske kommer du att gradvis, utan att ens märka det, att leva en avlägsen dag in i svaret.”

(Rainer Maria Rilke, Brev till en ung poet, fyra)

Min blick

Min blick vilar redan vid de soldränkta höjderna,
den har hunnit mycket längre på den väg jag färdas.
På detta vis fångas vi av det vi inte kan fånga;
det har ett inre ljus, som vi även förnimmer på avstånd.
Även om vi inte når dit, förändrar det oss
till något annat, som vi –
utan att ana det – redan är.
En gest manar oss att fortsätta, som svar på vår önskan,
men det vi känner är vinden mot våra kinder.

(Rainer Maria Rilke källa okänd, översättning Viryabodhi)