Fläckar

kapitel 18

 

235. Nu är du likt ett vissnat löv;

dödens män har kommit till dig.

Du står nu vid avgångsdörren,

och du har inte ens mat för färden.

 

236. Gör en lykta (eller: ö) till dig själv;

sträva på och bli till en som är andligt mogen.

Med borttagna fläckar och felfri,

kommer du att nå det himmelska planet (bhumi)

av de andligt mogna (ariya-s).

 

237. Du har nu blivit gammal,

du har gett dig av och befinner dig i dödens närhet.

Det finns ingen viloplats för dig här emellan,

och du har inte mat för vägen.

 

238. Gör en lykta (eller: ö) till dig själv;

sträva på och bli till en som är andligt mogen.

Med borttagna fläckar och felfri,

kommer du inte (längre) att genomgå

upprepad födelse och död.

 

239. Människan med förståelse avlägsnar sina fläckar gradvis,

lite åt gången, och från en stund till en annan,

precis som silversmeden (avlägsnar)

orenheterna i silvret.

 

240. Precis som rost uppstår ur järn,

(och) när det uppstått ur det äter upp det,

likaså leder onda handlingar den som utför dem

till ett ont ställe (duggati).

 

241. Att inte upprepa är fläcken hos

de (muntligt överförda) heliga verserna.

Inaktivitet (i att underhålla dem) är fläcken för husen.

Lättja är fläcken hos skönhet.

Ovarsamhet är fläcken för den som vaktar.

 

242. Otrogenhet är partnerns fläck.

Snålhet är givarens fläck.

Både i denna och i den andra världen

är fläckar onda ting.

 

243. En större fläck än dessa är okunnighet (avijja),

som är den absolut största fläcken.

Överge denna fläck och bli fläckfria, vandringsmän.

 

244. Den skamlöse lever ett enkelt liv, är oförsynt

som korpen, nedsättande (om andras förtjänster),

påträngande, arrogant och som lever ett depraverat liv.

 

245. Livet är svårt för den som har en känsla av skam,

som alltid söker renhet, som är obunden (eller: strävande),

som är ödmjuk och som lever ett rent liv

och är insiktsfull.

 

246. Vem som än i denna vår värld förgör liv, talar osanning,

tar det som inte är givet, går till andras partners (fruar),

 

247. och är beroende av berusande drycker (surameraya),

en sådan person gräver i denna värld

upp sina egna (förtjänstfulla) rötter.

 

248. Vet detta, du visa person: de onda vägarna

ska du se (som de är).

Låt inte girighet eller det orättfärdiga leda dig

till långvarigt lidande.

 

249. Folk ger (allmosor) alltefter sin tillit

och efter sitt behag. Den som är missnöjd med den mat

som andra ger, uppnår inte koncentration (samadhi),

om det är på dagen eller natten.

 

250. Hos den, där den här sortens attityd är utplånad,

utdragen med roten och tillintetgjord,

den uppnår koncentration (samadhi),

både om dagen och natten.

 

251. Det finns ingen eld likt lustan.

Det finns inget fängsle likt ilskan.

Det finns inget nät likt illusionen (villfarelsen).

Det finns ingen flod lik begäret.

 

252. Andras fel är lätta att se; ens egna fel ser man med svårighet.

Man sållar andras fel som man skiljer agnarna från vetet,

men man döljer sina egna fel som en oärlig spelare

döljer ett förlorande kast (med tärningen).

 

253. Den som uppehåller sig vid andras fel och alltid är irritabel,

hos henne växer föroreningarna (asava–s).

Hon är långt ifrån att förgöra föroreningarna.

 

254. Det finns inga spår på himlen.

Det finns ingen äkta asket utanför (denna lära).

Människorna hänger sig åt villfarelser (papanca).

Tathagathaerna (de upplysta) är fria från villfarelser.

 

255. Det finns inga spår på himlen.

Det finns ingen äkta asket utanför (denna lära).

Det finns inga villkorliga ting som är eviga.

Det finns ingen tvekan hos de upplysta.

Tillbaka till Dhammapada

(Översättning av Viryabodhi, från Sangharakshitas engelska översättning av Dhammapada.)

Print Friendly, PDF & Email