Dhammapada kapitel 9

116 Var snabb att göra det som är (moraliskt) vackert.
Håll tillbaka sinnet från det onda. Den som är långsam
med att göra gott, hans sinne gläds åt det onda.

117 Om en människa skulle göra ont (en gång), låt henne
inte göra en vana av det; låt henne inte lägga sitt hjärta i det.
Smärtsamt är det att hopa det onda.

118 Om en människa skulle göra gott (en gång), låt henne
göra en vana av det; låt henne lägga sitt hjärta i det.
Lycklig är den som hopar gott.

119 Så länge det inte bär frukt, så länge ser
den onde det onda (som han gjort) som gott. När det väl
bär frukt (i form av lidande) då inser han att det är ont.

120 Så länge det inte bär frukt, så länge ser
den gode människan (det goda hon gjort) som ont.
När det väl bär frukt (i form av lycka),
då inser hon att det är gott.

121 Underskatta inte det onda, (tänkande):
”Det kommer inte hända mig.” En vattenkanna
fylls genom det stadiga flödet av vattendroppar.
(Likadant) fyller sig den andligt omogne,
med det onda, lite åt gången.

122 Underskatta inte det goda, (tänkande):
”Det kommer inte till mig.” En vattenkanna fylls
genom det stadiga flödet av vattendroppar. (Likadant)
fyller sig den andligt mogna personen
med det goda, lite åt gången.

123 Precis som en köpman (som reser) med en liten karavan
och stora rikedomar undviker en farlig väg, eller
som den som önskar leva undviker gift, så ska
man hålla sig borta från det onda.

124 Om man inte har ett sår på handen kan man
(lugnt) hantera gift. Den oskadda handen
påverkas inte av gift. (Likadant) drabbar inget ont
den som inte gör något fel (oskickligt).

125 Den som väcker anstöt hos en oskyldig människa,
som är ren och felfri, för denna andligt omogne person
kommer det onda (den har gjort) tillbaka
som finfördelat damm kastat i motvind.

126 En del (varelser) kommer till (genom befruktning)
i livmodern. De som gör ont föds till ett eländigt tillstånd.
De som gör gott kommer till himlen. De som är fria från
befläckelser blir fullständigt ’svala’.*

127 Varken i himlen, eller mitt i havet, inte heller
i grottor i bergen, det finns (i själva verket)
ingen plats i världen där man kan vistas
fri från (följderna av) ens onda handlingar.

128 Varken i himlen, eller mitt i havet, inte heller
i grottor i bergen, det finns (i själva verket)
ingen plats i världen där man kan vistas,
och inte övervinnas (besegras) av döden.

* [’svala’ – knepigt det här med ’svalka’, ’svala’ etc. I Indien har man ju en annan upplevelse och syn på värmen och kylan än vad vi har i Sverige. ö.a.]

(Översättning av Viryabodhi, från Sangharakshitas engelska översättning.)