Padmasambhavas råd till kungen

Kungen frågade sedan Padmasambhava: Store mästare, när man försöker uppnå det stora målet, buddhaskap, utifrån grunden att vara en människa, då är först och främst insikten av avgörande betydelse. Vad menas med att ”inneha insiktens perspektiv”?

Mästaren svarade: Det högsta av alla perspektiv är bodhicitta-essensen i det uppvaknade sinnet. Alla i det stora tusenfaldiga världsalltet, alla sugataer i de tio riktningarna, alla varelser i de tre världarna har alla en och samma natur på så vis att de alla innefattas av bodhicitta-essensen i det uppvaknade sinnet. ”Sinnet” betyder här mångfalden som uppstår ur det ogjorda.

Då kanske man vill fråga: ”Vad är det för skillnad på buddhor och vanliga kännande varelser?” Den enda skillnaden är om man har insikt i sinnet eller om man inte har det. Det upplysta sinnets stoff, en buddhas stoff, finns inom dig men du känner inte igen det. Genom att inte ha insikt i sina sinnen, vandrar levande varelser omkring i de sex världarna. Man skulle då kunna fråga: ”Hur uppnår man ett sinne med insikt?” För att uppnå det, sägs det, behöver man muntliga instruktioner från en mästare.

Utifrån denna synvinkel är ”sinnet” det som tänker och är medvetet; det finns faktiskt något som upplever. Sök inte efter detta sinne utanför dig, titta inom dig! Låt sinnet söka efter sig självt! Skaffa dig visshet i hur sinnets natur ser ut!

För det första: var uppstår sinnet? Var vistas det, just nu? Mot slutet, se vart det tar vägen? När ditt sinne ser in i sig själv, finner det ingen plats varifrån det uppstår, uppehåller sig eller tar vägen. Det finns ingen förklaring till ”det är så här det är”. Man upptäcker att ’sinnet’ inte har något som är utanför eller innanför. Det har inte någon som ser; inte heller är det själva handlingen att se. Man upplever det som en stor och ursprunglig vakenhet, utan centrum eller periferi, den är ofantlig och alltgenomträngande, och samtidigt är den från begynnelsen tom och helt fri. Denna ursprungliga vakenhet är inneboende och är själv-existerande. Den tillkommer inte just nu, utan finns närvarande inom dig från första början. Bestäm dig för att det är detta du ska inse!

Att ”ha tillit” till detta innebär att sinnet är spontant närvarande, likt rymden, alltsedan begynnelsen. Likt solen är det fritt från varje tendens till okunnighetens mörker. Likt en lotusblomma är det obefläckat av fel. Likt guld förändras inte dess egennatur. Det är orörligt likt oceanen. Likt floden är det i ständig rörelse. Likt berget Sumeru är det i högsta grad orubbligt. När man väl insett att det är så här det förhåller sig [och man lyckats stabilisera denna insikt], det är då man säger sig ”inneha insiktens perspektiv”.

(från boken Advice from the Lotus-Born, s. 36; översättning till svenska av Viryabodhi, november 2016, på uppdrag av Guhyavajra.)