Puja till Locana

painting by Kumuda
painting by Kumuda

Visdomens gryning 

en puja till Locana
av Vessantara

introduktion

Den här pujan tillägnad Locana är av fem pujor tillägnade de fem kvinnliga buddhorna (de 5 prajnas) – gemåler till de fem buddhorna. Det finns en mycket rik symbolik förknippad med de fem manliga och kvinnliga buddhorna. De kvinnliga förknippas framför allt med de fem elementen och de fem visdomarna. Locana förkroppsligar elementet vatten och den spegellika visdomen, såväl som en mängd andra symboliska associationer.

Den särskilda form av Locana som denna puja är ägnad beskrivs i en serie av sadhanor som heter Mandalans drottningar. I sadhanan visar hon sig sittande på en ljusblå lotus och en månmatta. Så här beskrivs hon:

”[Hon är] blå till färgen och sitter i vajraställningen. Hon har utsökta klädedräkter och smycken med diamanter och andra ädelstenar. Hennes högra hand vilar i den jordvidrörande mudran och håller en gyllene vajra; hennes vänstra hand är framför hennes hjärta, på dess öppna handflata står en vajraklocka.

På hennes huvud finns en krona med fem juveler. Hon har långt svart hår, en del samlat i en hårknut och resten faller fritt över hennes axlar. Framför hårknuten sitter den mörkblå buddhan Akshobya. Han sitter också i vajraställningen, med högra handen i den jordvidrörande mudran och den vänstra vilande i hans knä, i dess handflata står en gyllene vajra.

Locanas huvud och kropp omges av ljusauror. Hon är mycket vacker, med lugna blå ögon som ser och tar in allting.”

Man kan göra tillägg till pujan, till exempel inkludera recitationen av tillflykter och föreskrifter, efter tredje stycket, och Locanas mantra – OM VAJRA LOCANE LOM SVAHA – samt genom att göra offergåvor.

Vördnad

Till dina fulländade ögon,
som lyser upp i världens mörker,
skänker jag ljus i överflöd.

Till din fulländade kropp,
utsökt men ogripbar,
skänker jag vatten och blommor i överflöd.

Till dina fulländade sinnesorgan,
ofläckade av gripande,
inför vilka inget någonsin är orent,
skänker jag parfym och musik i överflöd.

Till dina fulländade läppar,
som aldrig upphör att undervisa i Dharma,
men samtidigt aldrig yttrat ett ord,
skänker jag mat och dryck i överflöd.

Till ditt fulländade sinne,
som vilar i orubblig sällhet,
djupt som havet och spegelblankt,
visar jag min djupa vördnad.

Hyllning

Visdomens gryning,
dina blå strålar lyser upp en ny värld,
fri från lidande.
Dina ögon är som lugna hav
som speglar fulländning.
De ser allt, förstår allt.
Inför dig prostrerar jag med glädje.

Visdomens gryning,
dina smäckra fingrar
rör vid tillvarons grund.
I din uppåtvända hand vilar vajraklockan,
visdomsgudinnans tomma mandala.
Inför dig prostrerar jag med vördnad.

Visdomens gryning,
förgöraren av allt lidande,
i vajrasfären bortom subjekt och objekt
omformar du hatets spetsiga skärvor
till visdomens diamantsmycke.
Inför dig prostrerar jag med kärlek.

Visdomens gryning,
Vajradrottning,
Buddha från innan tidens början,
fullkomlig i dig själv,
och gemål åt den ädla Akshobya.
Inför dig prostrerar jag ständigt.

Tillflyktstagande

Fulländad tillflykt,
du all-vetande,
all-seende,
ständigt vilseleds jag av
samsaras hägringar.
Från och med nu och framåt
ska jag alltid förlita mig på din klara syn,
för att finna den sanna vägen.

Fulländad tillflykt,
du all-vetande,
all-seende,
jag är fylld av tvivel
efter Maras ifrågasättande.
Från och med nu och framåt
ska jag alltid vända mig till dig
så att du kan vittna om
min ärliga strävan att uppnå målet.

Till dig, en fulländad Buddha,
som ser samsara och nirvana
för vad de är,
tar jag min tillflykt.

Till din spegel-lika visdom,
orubbad i förändringens floder,
tar jag min tillflykt.

Till alla i Vajrafamiljen,
som fötts ur ditt hjärta,
tar jag min tillflykt.

Bekännelse av fel

Åh kärleksfulla Locana,
hur kan jag nånsin se ditt vackra ansikte,
när mitt sinne är som en spegel
nedsänkt i gyttja?
Den ligger där,
klibbig av gripande,
och med intorkade fantasier.

Den är sprucken av hat,
och skev av harm och agg.
Den är svept i okunnighetens och tvivlets kyliga dimmor.

Åh kärleksfulla tillflykt,
Trots dess sorgliga tillstånd,
längtar mitt sinne att återspegla
dina fulländade ögon.
Rensa det med ditt jämnmods nektar.
Polera det med din mjuka beröring.
Idag ska jag börja om.
Jag ska bada i din visdomspool,
och stiga upp med ett vajrahjärta,
orubblig i att tjäna dig.

Glädjas över förtjänster

Jag gläds åt din strålande medvetenhet,
du drottning med alltid flödande sällhet.
Jag gläds åt din tillit och medkänsla,
åt din fulländade insikt
i villkorlig uppkomst och tomhet.

Jag gläds åt lyckan
hos alla dem som du,
med ditt rena gryningsljus, väckt
ur samsaras dröm.
Jag gläds åt alla de
som i sin halvslummer
ändå skapar ljuvliga drömmar,
genom sina skickliga gärningar.

Jag gläds åt att själv tagit del
av den sällsynta lyckan –
precis som sköldpaddan på det mäktiga havet
– att jag på något vis funnit
din kärleksfulla omfamning.

Ödmjuk vädjan

Du vajrans och klockans drottning,
om din medkänslas sol
aldrig steg upp över österns himlavalv
skulle allt bli till is och mörker.

Må du för alltid stråla ut
ditt diamantlika ljus
till alla oss arma varelser,
vars hjärtan annars skulle frysa
till hatets kalla stenar.
Må vajraklockan vid ditt vajrahjärta
brinna likt en fyr
och vägleda oss till ditt sanna hem.

Må du ge oss kraften att uppleva allt
i sin nakna fulländning,
i det sedda endast det sedda,
i det hörda endast det hörda.
Åh du som är ett med hela Dharma,
undervisa oss i din enkelhet.

Överlåtelse av förtjänst

Åh du som bär diamanter,
endast du kan känna
förtjänsterna av att vörda dig.
Må de vara större än allt lidande,
gå djupare än helvetena.
Må de flöda fritt
från oceanen som är ditt hjärta.
Må det finnas ett överflöd av dem
för att frigöra alla levande varelser.

Precis som en spegel aldrig tröttnar på att spegla,
precis som solen aldrig tröttnar på att stiga upp,
precis som du aldrig tröttnar på
att hålla visdomen mot ditt hjärta;
så må jag aldrig tröttna på
att leda levande varelser
till din diamantvärld,
till din kärleksfulla närvaro,
där de till slut kan befrias
genom blott ett ögonkast
från dina fulländade ögon.
första upplagan juli 2003

Vessantara

www.vessantara.net

(översättning Viryabodhi, januari 2011)

Locana – den blå kvinnliga buddhan, målning av Visuddhimati.

 

Scroll Up

Den här hemsidan använder cookies, som underlättar ditt användande. Genom att fortsätta godkänner du användandet av cookies.