Kapitel 1 – Tvillingverserna
1. Upplevelser föregås av sinnet, styrs av sinnet och är skapade av sinnet. Om man talar eller handlar med ett orent sinnelag, följer en lidandet precis som hjulet följer i dragoxens klövar.
2. Upplevelser föregås av sinnet, styrs av sinnet och är skapade av sinnet. Om man talar eller handlar med ett rent sinnelag, följer en lyckan likt ens skugga som aldrig viker (från ens sida).
3. De som bär på dessa tankar: ”Han skändade mig, han slog mig, han besegrade mig, han rånade mig.” stillar inte sitt hat.
4. De som inte bär på dessa tankar: ”Han skändade mig, han slog mig, han besegrade mig, han rånade mig.” kommer att stilla sitt hat.
5. Hat stillas aldrig av hat (i denna värld). Det stillas endast av kärlek. Detta är en evig lag.
6. En del inser inte att vi alla färdas mot döden. De som inser detta löser sina konflikter med andra.
7. Just så som vinden vräker omkull ett svagt träd, så kastar Mara omkull den som betraktar det (fula som det) sköna och vars sinnen inte är kontrollerade, som är omåttlig i maten, lat och med låg energi.
8. Just så som vinden inte välter en bergsklippa, så kastar inte Mara omkull den som betraktar det (fula som det) fula, som har kontroll över sina sinnen, som är måttlig i maten och som har stark tillit och energi.
9. Han är inte värdig den saffransgula dräkten om han inte är fri från befläckelser och saknar självbehärskning och sanning.
10. Han är värdig den saffransgula dräkten som har renat sig på alla befläckelser, vars dygdiga beteende är väl etablerat och som är självbehärskad och äger sanning.
11. De som tar det overkliga för verkligt och som betraktar det verkliga som overkligt, de kommer inte att uppnå det verkliga, enär de rör sig i den falska tankens sfär.
12. De som har insett det verkliga vara verkligt, och det overkliga overkligt, de kommer att uppnå det verkliga, eftersom de rör sig i den sanna tankens sfär.
13. Som regnet tränger in genom det dåligt lagda taket, så tar sig åtrån in i det (andligt) outvecklade sinnet.
14. Som regnet inte tränger in genom det väl lagda taket, så tar sig inte åtrån in i det (andligt) utvecklade sinnet.
15. Den som hänger sig åt det onda sörjer här och sörjer där. Han lider och plågas när han ser sina egna onda handlingar.
16. Den som hänger sig åt det goda gläder sig här och gläder sig där. Han gläder sig och är lycklig när han ser sina egna goda handlingar.
17. Den som hänger sig åt det onda brinner i båda världarna; han brinner här och han brinner där. Han brinner av ånger när han inser att han gjort fel och han brinner av lidande när han efter döden kommit till en ond plats.
18. Den som hänger sig åt det goda gläder sig i båda världarna; han gläder sig här och han gläder sig där. Han gläder sig när han inser det goda han gjort och han gläder sig efter döden då han kommit till en lycklig plats.
19. Den som för sin egen skull ständigt reciterar de heliga skrifterna, men inte beter sig i enlighet med dem – denna obetänksamma människa gynnas inte av det andliga livet, utan är som en koherde som räknar andras kor.
20. Den som för sin egen skull reciterar endast en liten del av de heliga skrifterna, men som lever i enlighet med deras innebörd och överger begär, hat och illusion – med äkta förståelse – med ett fritt sinne – utan att binda sig vid något i denna eller i någon annan värld, en sådan människa gynnas av det andliga livet.
(från Sangharakshitas engelska version, översättning Viryabodhi)
Lyssna på en inläsning av detta avsnitt!