 |
| Affisch för filmen. |
Igår kväll såg jag PALME med Mikael på Victoria (Aryaka, Matti och Einar var också där) och blev berörd av den – på många vis. Han var imponerande som ung man, härligt rättvisepatos och engagemang, orädd, satte Foster på pottkanten (men vänligt) ett par gånger, vacker musik (av Benny Andersson) och en på det stora hela taget välgjord film – i mina relativt amatörmässiga ögon, i dessa sammanhang. Även om slutet av filmen, kanske sista halvan, definitivt var tyngre och ”svårare” så var upplevelsen som helhet en inspiration. Den väckte mycket eftertanke och nyfikenhet: vad hände egentligen inom Palme under de senare åren? Erlander, hmm, hur fungerade han? och många fler frågor.