Kategoriarkiv: Purabheda sutta

ny översättning av Purabheda sutta

En tid har jag varit inspirerad av de översättningar av texter (suttor) från palikanon som Andrew Olendzki gjort, de finns bl.a. på www.accesstoinsight.org och i Insight Journal som du kan finna på Barre Center for Buddhist Studies 
 
Han är kreativ och i mina ögon modig i sina nytolkningar, vilket alltså inspirerat mig. Det är alltid så underbart uppfriskande att gå tillbaks till den så rena och raka undervisningen man finner i palikanon, särskilt de äldre delarna av den, som Sutta-nipata, Udana och Dhammapada. En ganska självklar fråga är den som mannen i Purabheda-sutta ställer: Hur är det egentligen att vara upplyst? Buddhas svar blir till en fascinerande beskrivning och kontemplation, som kan användas i meditation eller som läsning innan en meditation.
 
En sak jag gjort är variera översättningen av ’man’ (på engelska), människa på svenska, såklart, men sen har jag också låtit varannan ”människa” i suttan – eller varannan vers – vara man och varannan kvinna. Utom i sista versen då både hon och han förekommer. Själv tycker jag om det; det gör något med fantasin och språkförväntan – det vidgar… Här är början på suttan, resten finner du på min andra hemsida, länk nedan.
 
 
”innan kroppens sönderfall”
(Sutta-nipata, 848–861)
En munis egenskaper
  1. En man frågade Buddha: ”Jag vill fråga dig om den fulländade människan. Det finns dem vi kallar ”de stillade människorna” – kan du berätta för mig hur de ser på saker och hur de uppträder?”
  2. ”Den stillade människan, som har släckt alla sina begär innan dess hennes kropp upplöses i intet, som inte bryr sig om hur saker uppkom eller hur de ska upphöra, och inte binder sig vid det som händer däremellan: en sådan människa har inga preferenser.
  3. Han har ingen ilska, ingen rädsla eller stolthet. Inget stör hans lugn och inget ger anledning till ånger hos honom. Det är en vis människa som är återhållsam i talet.
  4. Hon längtar inte efter framtida händelser och sörjer inte det förflutna; inga åsikter styr henne. Hon kan urskilja en väg till obundenhet från den intrasslade världen av sinnesintryck.