Förra helgen (31/10-2/11) höll Padmavijaya och jag en helgretreat på Dharmagiri, egentligen med temat: medvetenhet och metta. Men det blev alltmer fokus på metta – kanske för att vi studerade texten nedan av Tarthang Tulku, som varit en av mina favoriter under flera år. Det var Ruchiraketu som först introducerade den för mig under en studieretreat 1996.
Det anmärkningsvärda med retreaten var att av 19 deltagare var 11 på retreat för första gången och ganska nya inför VBV – de var nöjda. Det är något speciellt att introducera folk till retreatlivet och allt som kommer med det. På lördagskvällen gav Padmavijaya och jag spontana berättelser om vad metta hade betytt och betyder för oss i våra liv – utan någon nämnvärd förberedelse – och med lite frågor efteråt. (bilden är från början av oktober!)
Läs och njut, om du inte redan har denna text i ditt hjärta:
Att öppna sig inför Dharma
Tarthang Tulku
meditation och medkänsla
Meditation och medkänsla är som solen och dess strålar. De är de bästa medlen att hela mental och känslomässig otillfredsställelse. Meditation – om den utövas varsamt – kan återställa kroppen och sinnet till deras naturliga flexibilitet och hjälper oss att utveckla tillit och öppenhet. Att nå framgång i meditation beror på vår förmåga att kommunicera med vårt eget hjärta. I hjärtat finns det värme och mycket positiva, lyckliga känslor, så att medkänsla fritt uppstår inifrån. När vi blir mer mottagliga inför vår egen inre röst, börjar vi känna oss lugna och avspända – våra problem verkar då inte så svåra. Något vackert lever vidare oavsett hur svår vår livssituation än må vara. Livet blir till en ny upplevelse varje stund. Vi lär oss verkligen att ta vara på oss själva och att utsträcka denna kunskap, detta ljus, till andra.
Det är därför mycket viktigt att vi får kontakt med oss själva i det meditativa tillståndet och att vi gör vår medvetenhet klar och sensitiv. När vi blir avspända kommer allt till liv. Vi smakar, vi hör, vi ser tydligare än förut. Våra sex sinnesorgan vaknar helt och hållet upp. Även om vi är väldigt upptagna i våra liv kan vi med säkerhet finna denna inre värme. Bara slappna av och släpp taget om allt – om än bara för ett par minuter – och bli stilla. När du en gång får kontakt med denna djupare energi inom ditt hjärta, kan du föra in den i din nuvarande upplevelse och använda den till att hela dig själv. På detta sätt börjar du öppna dig inför Dharma, genom att öppna dig inför dig själv.
(s. 155-6)
att uppskatta det vi har och är
Just nu, i denna stund, har vi redan en stor möjlighet. Använd vad du än har. Och om du inte har det du behöver eller vill ha, bekymra dig inte och var inte för angelägen att ha mer. Försök bara att uppskatta vad du än har – din kropp, ditt sinne, dina kläder, dina förnimmelser, dina känslor, din kunskap … vad du än har för dig. Var vänlig mot dig själv. Ta dig tid att begrunda vilket förmånligt tillfälle du har och se på den smärta, det lidande och den förvirring du ser hos andra. Du behöver inte upprepa gamla misstag … och en dag kommer du kanske att kunna hjälpa andra. När du känner dig deprimerad eller hopplös, eller desperat, använd dessa energier i din meditation. Och när du vid andra tillfällen är extremt glad och positiv, bli inte alltför bunden vid det. Med andra ord, vad som än händer, upp eller ned, använd tillfället till att lära dig av denna upplevelse, och att bli mer medveten. När allt har blivit till meditation kommer du att finna denna balans, denna frid och förnöjsamhet. Livet kommer inte att verka så svårt och du kommer oupphörligen att bli alltmer öppen inför att uppskatta allt det du redan har och är.
(s. 282-3)
från Crystal Mirror IV, Opening to the Dharma, Tarthang Tulku. (Översättning Viryabodhi)