Under min ensamretreat i mars reflekterade jag över vad metta (kärlekfull vänlighet) är och betyder. Det är en väldigt central och viktig egenskap i buddhismen, som också hänger ihop med vad som kallas de fyra brahma viharorna (de himmelska boningarna). De är metta, medkänsla (eller karuna på sanskrit och pali), glädje eller mer precist glädje över en annans glädje (mudita) och till sist jämnmod (upeksha). Det är starka känslor eller sinnestillstånd och det finns en meditationsövning för var och en av dem. Den grundläggande är metta bhavana (utvecklandet, eller odlandet, av metta – kärleksfull vänlighet).
I meditationen lät jag upplevelse finna ord, som på något vis uttryckte eller för mig fångade essensen av dessa tillstånd. Resultatet blev dessa verser, som jag vill dela med mig här. De finns med i senaste numret av BODHI – buddhism för idag, den tidning som vi ger ut genom Västerländska Buddhistordens Vänner (www.vbv.se). Flera personer som läst dem i BODHI har hört av sig och kommenterat att de fann verserna hjälpsamma, vilket gläder mig. De går mycket väl att använda innan en meditation, eller efter, eller som en påminnelse under dagen. En dag kommer jag att skriva mer om metta och brahma viharorna. Här är en länk till en artikel om Metta bhavana. För en behandling av de fyra brahma viharorna finns det en bra artikel på engelska av Tejananda från en retreat med samma tema.
Brahma vihara verser
Må alla varelser vara lyckliga
och förenade med lyckans villkor.
Må alla varelser bli fria från lidande
och de villkor som orsakar det.
Må alla varelser uppleva (den sorgfria) glädjen
och vara förenade med glädjens villkor.
Må jag finna det jämnmod
som jag kan möta
både glädje och smärta lika,
med insikt i tillvarons natur.
Må jag vara stadig i min metta (kärlek),
alltid redo att se
med hjärtats vänliga ögon.
Må jag inte sluta mig
eller falla till föga
för irritation och ilska.
Må jag vara frikostig
med min medkänsla,
och sträcka mig ut
till de som har det svårt.
Må jag inte vända mig bort
av rädsla eller bekvämlighet.
Må jag vara jämn i min glädje över andras glädje
och inte hålla något tillbaka.
Må jag inte snärja in mig i avundsjukans,
och missunnsamhetens, snåla klädnad.
Må jag ha modet att inse
rötterna till glädje, smärta och lycka,
och lära mig att bemöta alla
med samma varma (och rena) jämnmod.
Må jag inte dra mig tillbaks
och bli likgiltig inför andra.
Må jag modigt möta livet
i sin helhet,
och finna den insikt som befriar.
Viryabodhi
(11 mars 2006 och senare)